Inbrott hemma: så tar sig tjuven in i villa och lägenhet

Vägen in skiljer sig mellan bostadstyperna

Två slutsatser följer direkt av tabellen. Den första är att angreppet är mekaniskt: något bryts eller krossas. Den andra är att det är olika saker som bryts beroende på var du bor, vilket gör att samma åtgärdslista inte passar båda.

I lägenheter tillkommer en tredje kategori som är värd att nämna eftersom den är gratis att åtgärda: i knappt vart tionde lägenhetsinbrott stod en dörr eller ett fönster öppet, enligt Brå.

Villan: markplanet är svagheten, inte ytterdörren

Summan av Brås två vanligaste kategorier är att drygt sju av tio villainbrott går genom ett fönster eller en bakdörr – uppbrutet i 52 procent av fallen, krossat fönster i 19 procent. Stöldskyddsföreningen sammanfattar samma bild i sin guide för hus och hem: det vanligaste är att tjuven tar sig in genom att bryta upp ett fönster eller en altandörr på markplan.

Det är inte en slump. Baksidan är insynsskyddad, altandörren är ofta en svagare konstruktion än entrédörren, och den sitter i en karm som sällan är förstärkt. Stöldskyddsföreningen tillämpar en fyrametersregel: fönster inom fyra meter från mark eller annat ståplan bör ha lås, och i regelverket SSF 200 gäller kraven på byggnadens omslutningsyta upp till fyra meter över markplan eller annat ståplan. “Annat ståplan” är ordet som gör regeln användbar i praktiken – ett soprum, en altan, ett garagetak eller en kvarglömd stege flyttar fyrametersgränsen uppåt.

Vad som konkret går att göra åt fönster och altandörr, och vad villkoren kräver, står under fönster och altandörr.

Lägenheten: dörren först, nyckeln näst

I lägenheter riktas angreppet mot entrédörren: 30 procent bryts upp. Det som förtjänar mer uppmärksamhet än det brukar få är näst vanligaste posten – i 15 procent av lägenhetsinbrotten användes en nyckel.

Det finns ett skäl till att skillnaden ser ut så här. En lägenhetsdörr sitter inomhus, i ett trapphus där en person inte kan arbeta länge ostört, och angreppet måste därför vara snabbt eller inte behöva verktyg alls. En villa har flera sidor, varav minst en är skyddad från insyn.

Bottenvåningslägenheten beter sig som en villa

Brå noterar uttryckligen att lägenhetsinbrott på bottenvåning påminner om villainbrotten. Det är en liten mening med stor praktisk betydelse: bor du på bottenvåningen, eller på ett plan som nås från ett tak, en balkong under eller ett ståplan, är det villans mönster som gäller dig. Fönstret och balkongdörren blir angreppsvägen, och fyrametersregeln blir relevant.

När inbrotten sker

Brå redovisar att hälften av bostadsinbrotten sker dagtid. Siffran ska läsas med en reservation som Brå själv anger: tidpunkten var okänd i 44 procent av ärendena, eftersom den drabbade ofta upptäcker inbrottet långt efteråt. Riktningen är ändå entydig nog för att slå hål på bilden av inbrottet som ett nattligt fenomen. Den bostad som står tom mitt på dagen är den vanliga situationen, inte undantaget.

Till det hör en uppgift som ofta förvånar: någon var hemma vid 17 procent av lägenhetsinbrotten och 13 procent av villainbrotten. Vi drar inga slutsatser om hur man bör agera i det läget. Polisen är rätt avsändare för den frågan, inte en guide.

Reglat och låst är inte samma sak

Eftersom villainbrotten går via fönster och altandörr är det värt att skilja på två ord som ständigt blandas ihop, och som betyder olika saker i ett försäkringsvillkor:

Vad mönstret rimligen bör påverka

Statistiken pekar inte ut en produkt. Den pekar ut var kraften träffar: mötet mellan dörrblad och karm, fönsterbågen, och i lägenheter dessutom nyckelkedjan. Det är därför den här guiden behandlar mekaniskt skydd före larm, och det är samma ordning som Stöldskyddsföreningens regelverk följer.

Har inbrottet redan skett är ordningen en annan, och den står under efter ett inbrott.